Blog Image

Arcana-Arcanorum

Om Arcana-Arcanorum

Denna blogg avser att belysa fenomen i samhället från helt nya perspektiv. Bloggen i sig är en tankesmedia som ser människan "sub specie eternitatis".

Breivik-viktig att förstå

Psykologi Posted on Tue, April 24, 2012 13:16:39

Breivik-viktig att förstå

Det är märkligt att Breivik är så svårdiagnosticerad för rättspsykiatrin. Jag skrev en artikel om psudokrigaren för American Journal of Forensic Psychiatry (The Armageddon-syndrome. Vol 20: 1-14 (1999)). Det verkar som det inte har hänt något i förståelsen av tidiga personlighetsstörningar på 13 år. Breivik är som vilken annan pseudokrigare sort av massmördare som helst. Skillnaden är bara den att han är mer sofistikerad eftersom han är mer begåvad än många övriga massmördare. Ändå är personligheten organiserad på ett likartat sätt. Här nedan följer mina fem kriterier på det jag kallar Harmageddon-syndromet.

Harmageddon-syndromet:

1. Vapenfetischism: Pseudokrigaren behandlar sina vapen som sina barn och ”umgås” med dem.

2. Överdriven idealisering: Pseudokrigaren har en föreställd upplevelse av att han har en stark
inre förbundenhet med någon person. Exempelvis kan han tro att om Hitler levde skulle han valt honom som den bäste hjälten.

3. Hjälte-komplexet: Han vill gärna ha en uniform och vara en del av en hierarkisk pseudofamilj.

4. Slutstridskänsla: Pseudokrigaren längtar efter den ”avgörande striden”. Här kan han kompensera sin låga självkänsla och tro att han kan få en momentan erkänsla i samhället eller någon grupp.

5. Pseudokrigaren har generaliserade projektiva försvar så att han anklagar invandrare, kvinnor eller t.o.m. djur. Det här är ett förnekande av hans inre rädsla för att själv befinna sig i samma position och därigenom komma i kontakt med sin inre vanmakt.

Det är från början en anknytningsstörning som alltså uppkommit före två års ålder. Ett barn utan kontakt med en betydelsefull person som kan få honom att känna sig sedd och älskad. Det här leder till att den inre världen och fantasin blir mer betydelsefull. Breivik aldrig upplevt livet som en källa till glädje, men dataspelet ”Call of Duty” har gett honom en upplevelse av att hans osorterade affekter är berättigade. Han uppvisar det man kallar ”smiling depression”—en tidig deprivation som alltid funnits där att den är som en del av en själv. Breivik vet inte ens om sin tomhet eller depression—han har ju aldrig upplevt något annat. Det hade gått att behandla Breivik i en bra Psykoterapi om han nu hade fått det i sin ungdom. Jag använder mig själv av Hypnos för att rekonstruera en känslomässigt meningsfull barndom som aldrig funnits.
Som vanligt så får jag väl skäll för att jag förklarar och förstår en mördares personlighet som om det vore liktydigt med att vilja desavouera det personliga ansvaret hos en mördare. Jag vill bara poängtera att dessa ovanliga brott inte skulle finnas om vi hade en kultur i vårt samhälle där vi bättre förstår anknytningsstörningar.



Moses stentavlor äntligen reviderade!

Hermetism Posted on Fri, March 02, 2012 17:06:46

De
monoteistiska religionerna, som har sina rötter i bronsålderstänkande, brukar
yvas över att de tillämpar de etiska grundsattser som stod nedskrivna på Mose
stentavlor. Där talas det om religiös intolerans; föräldrars ensidiga tolkningsföreträde
över sina barn och kvinnan som en varelse utan rätt att uttrycka sina behov. Kanske
var detta nödvändigt för att hålla ihop en bronsåldersstam, men idag minner
dessa stentavlor om en föråldrad och vidrig människosyn som primitiva folk
använder sig av för att upprätthålla förtryck.
Här har jag nu reviderat stentavlorna till 10 bud som handlar om människans
etiska utveckling utifrån hennes själsliga (känslomässiga) behov. Fortsätt
gärna och revidera dessa bud. Det behöver nog varje generation göra.

Själens
tio bud

1. Du ska ha
medkänsla med folken i deras gudstro. Ingen religion är bättre eller sämre än
andra, utan de speglar endast dessa folks olika svagheter. I denna din förståelse
kan du se det som är bakom och det innersta i andra människor.
På så sätt förstår du också din egen innersta potential—din Själ.

2. Vila i
ditt innersta som i ett tempel. Vörda din inre Själ i detta tempel så får du
också självrespekt att verka i livet. I den djupaste vilan finns också fröet
till de största av handlingar.

3. Visa aktning mot dina barn och vet att dessa
inte har vuxenvärldens förpliktelser mot dig. Det goda du ger dem kommer att
bära frukt till dina barnbarn och barnbarnsbarn och ge ditt namn ära även om
hundra år.

4. Du ska
inte söka makt utan hellre ta personligt ansvar. Då kommer du endast att sätta
hårt mot hårt i de sammanhang av ansvar där det är nödvändigt; som att i
nödvärn försvara din familj och dina vänner då de är hotade.

5. Var
sann mot dig själv och andra. Lova inget du inte kan hålla och bryt banden med
människor som vill pressa dig till falska lojaliteter.

6. Du ska
ha respekt för andras ägodelar och känslor. Tillskansa dig inte saker eller
fördelar från andra, utan ge åt dem som behöver. Själen öppnas utåt. Den
karisma du vinner i detta drar till sig de rätta sammanhangen för dig. Den
tjuvaktige och girige däremot dör en andlig kvävningsdöd medan han lever.

7. Ställ
upp för andra som är värda det. Ditt civilkurage gör att du då får de rätta
vännerna. Dessutom gör ditt renommé att andras falskhet faller tillbaka på dem
själva.

8. Slösa
inte kraft på att jämföra dig med vad andra har och vad du inte har. Den som
har vunnit sin Själ är den rikaste i denna värld.

9. Slösa
inte kraft på att jämföra dig med vad andra är och vad du inte är. Den som har
funnit sin Själ är större än någon världslig potentat.

10. Låt
inte någon religion eller ideologi beröva dig den frihet som gör att du kan vara
dig själv och sprida det bästa av dig själv i världen. Vet att absoluta dogmer
går mörkrets väg. Din egen innersta Själ ser det unika i varje enskild människa
och kan hjälpa dig att möta denna din nästa efter hennes specifika behov.



Migrationen—Problema Non Grata

Omvärldsanalys Posted on Sun, December 18, 2011 22:59:41

Ett problem som blir obehagligt riskerar att bli en
populistisk grogrund. Migrationen är högerpopulismens största valfråga, men
också något som vänsterpopulismen kan gotta sig i för att ta politiska poäng. Inget
av PEP-partierna vill se en bra lösning på frågan; SD för att den är vad deras
existensberättigande är baserad på; S för att de tror att nysvenskar är deras
valmannakår. För 50 år sedan var frågan tydlig. Det var å ena sidan de goda
arbetskraftsinvandrarna från öststaterna som förväntades vara lojala
socialister. Det var å andra sidan de svekfulla utlandssvenskarna, som minsann
inte borde få någon gratis sjukvård om de kom tillbaka utblottade till Sverige.
Utlandssvenskarna var avundsjukans hatobjekt par préférence under många år från
vänsterpopulistiskt håll. Det behöver inte här framhållas att
arbetskraftsinvandrarna från dessa år idag överlag röstar borgerligt.

Nu ser det helt annorlunda ut. Det handlar inte längre
om en enkel migrationsekvation på plus och minus; inflyttning minus
utflyttning. Det är asylsökande av alla schatteringar. Flera är kriminella
flyktingar. Vi har minst ett mord varje dag. Liken påträffas lite varstans i
Sverige. Under rotvältor i skogen, under gångbroar, på skolgårdar eller hemma
hos grannen ligger de. Polisen får inte gå ut med signalement som kan vara
etniskt diskriminerande, vilket många gånger kan verka förvirrande. När jag
tidigare arbetade med mördare och våldtäktsmän, så fanns det förutom det
inhemska buset en överrepresentation från vissa länder:
Finland: Eftersom deras värstingar alltid rymmer till Sverige.
Serbien: Deras smuggelmaffia krävde sin tribut.
Libanon: Terrorister och agenter hade libanesiska pass.
Turkiet: Deras låga utbildningsnivå gjorde det svårt för dem att anpassa sig i
ett mer komplext samhälle som det svenska.
Marocko: Haschsmugglare som våldtog svenska kvinnor.
Chile: Deras maffia verkade mest på västkusten och hade där ett inflytande.
Brås senaste rapport om invandrares brottslighet från 2005 är visserligen
gammal, men det är också den färskaste statistik som finns att tillgå. Under
mätperioden 1997-2001 var utrikes födda överrepresenterade med faktor 2,5 över
alla brottskategorier. Motsvarande siffra för dödligt våld och försök till mord
och dråp var 4,2, och 5 för våldtäkt och våldtäktsförsök.
I Sverige har vi nu oroshärdar som Rosengård, Ronna och Backa som skulle kunna
bli etnokrigshärdar. Det etniska utanförskapet blir en våldsorsak i sig. Så var
fallet för några år sedan med El Paso i Texas, som är gränsstaden till Ciudad
Juarez i Mexico med extremt hög knarkrelaterad brottslighet. Det inträffade ett
”Mirakel” i El Paso, som gjorde att staden idag har bland den lägsta prevalensen
för våldsbrott. Miraklet var att latinos i El Paso började samarbeta med
myndigheterna och fick en egen närområdesförankrad poliskår.

I Sverige har vi, av de studier som har gjorts att
döma, inte sett något El Paso-mirakel. Lojalitetskonflikten mellan etnisk och
samhällsidentitet gör att polisen i nämnda områden möts med tystnad,
resignation och apati från de nysvenskar som anpassat sig. Förråder de sina
kriminella landsmän så kan de ligga illa till själva, trots att detta gör deras
egen situation svårare i sitt nya land. Problemet med kriminella etniska
subkulturer är inte Sveriges problem, utan har uppstått i respektive länder.
Det är alltså något som också bör behandlas med diplomati, naturligtvis i
samarbete med världssamfundet. Om nu alla europeiska länder hade samarbetande
Humanattachéer på sina respektive ambassader i dessa problemländer så skulle
det få en kraftfull diplomatiskt ”impact value”. Få om några av dessa länder
skulle klara av ett momentant masstillbakadragande av diplomatiska
förbindelser.

Det problem
jag här tar upp är egentligen tre problem. Ett socialpsykologiskt, ett
socialpolitiskt och ett rättspsykiatriskt.
Det socialpsykologiska problemet:
Högerpopulismen i Sverige rekryteras från en lägre medelklass som vuxit upp
under otrygga förhållanden. Kanske som skilsmässobarn från missbrukar-familjer.
De vill ha ett liv med ordning och reda. De är genuint oroliga för de
förändringar som sker i Sverige och definierar sig som ”socialkonservativa”.
Tryggheten ligger i att bevara gamla värden som kärnfamiljen och svenska
normsystem. En kvinna från Sverigedemokraterna säger att hon inte vågar gå ut
på kvällarna. Denna rädsla blir sedan självuppfyllande i mötet med utlänningar
och kan leda till våldsspiraler. Det är våra egna svenska trasiga personer som
möter immigrerande trasiga personer. Egentligen har de mer gemensamt än andra
på ett psykologiskt plan, men det leder till sociala konflikter.
Det socialpolitiska problemet:
Till skillnad från invandring i andra europeiska länder så är den svenska
immigrationen fragmenterad. Det finns få om några medierande institutioner som
mellanled mellan den etniska gruppen och det svenska samhället. I exemplet från
El Paso så är det en homogen grupp av latinos vi talar om. De har alltså utvecklat
egna sociala organisationer för att ta hand om missbruk och kriminalitet. I
Frankrike är det en stor homogen grupp av algerier. Samma sak där. Den svenska
immigrationen är däremot heterogen. Det är här bara hemspråksläraren som är
närmaste kontaktpersonen till svenskarna.
Det finns ingen ombudsman för alla dessa etniciteter som kan tradera svenska
normsystem så att de blir begripliga. Det svenska samhället är ett av de mer
komplexa i världen genom dess implicita värdesystem. Det är som om vi trodde
att kärlek, demokrati, integritet och miljöhänsyn är självklarheter som inte
behöver förklaras. Att vi genom ren bussighet kan få våra immigranter att
trivas här. Integration är en lång och svår process som tar minst tre
generationer—i bästa fall.
Det rättspsykiatriska problemet:
En del av flyktingarna som kommer hit har svåra personlighetsstörningar från
början, som man misstolkar som kulturskillnader. Några är till och med
psykotiska. Det är de paranoida som känner sig förföljda i sina hemländer. De
är ofta kverulansparanoiker som blir rättshaverister här, eller
svartsjukeparanoiker som mördar sin fru eller deras gemensamma barn. Flera av
dessa paranoiker är dessutom religiösa fanatiker och då kan det sluta hur som
helst. Detta är baserat på mina egna erfarenheter från Rättspsykiatrin.
För att undvika att etnokrigen uppstår krävs att man noga identifierar
medlemmarna i olika gäng och hur dessa är kopplade till etnicitet eller
sektbildning. Vi får då ett samhälle där ”Storebror ser dig”. Skillnaden mellan
George Orwells Storebror i ”1984”
och en svensk polischef är väsentlig. Det är klart att vi svenskar ska agera
som goda förebilder och i den bemärkelsen ska vi vara storasyskon för de
utsatta människor som bosätter sig här. Det innebär att flera av deras gamla
lojaliteter lättare kan brytas för att nya värderingar ska uppstå. En medial
distansering av dessa problem leder annars till att etnokrigen breder ut sig i
denna nation som stoltserar med att vara fredens förlovade land. Verklig fred
får man genom att uppmärksamma och hantera konflikter innan de blir till krig.
Alla vi svenskar bör uppfatta oss som fredsarbetare och samarbeta för att skapa
bra förutsättningar för nysvenskar. Det gör vi genom att berätta om nationell
och etnisk tillhörighet på de mördare vi har här. På detta sätt hjälper vi
också de som redan anpassat sig från dessa länder. Svenskar är inte idioter som
tror att alla som kommer från ett land är kriminella. Att mörka detta problem
får motsatta konsekvenser och leder alltså till krigsliknande situationer.
Detta fredsarbete är subtilt, men måste förankras med bättre tydlighet.



Absurd trosbekännelse

Hermetism Posted on Sat, December 17, 2011 14:17:06

Kristen bekännelse—Ett bindande avtal

Du har säkert fått skriva
under ett licensavtal någon gång. När du laddat ner någon mjukvara, kanske från
Microsoft, så kommer det slutligen fram en liten ruta som du ska klicka på för
att komma vidare. Du har ju redan köpt produkten så du har inget annat val. Du
tänkes först läsa igenom säg 20 sidor kryptisk engelsk text, där du ändå inte
förstår vad de juridiska termerna innebär. Det där har du inte tålamod till,
utan du klickar troskyldigt och
tillitsfullt
på knappen att du accepterar hela skrivningen. Här nedan
följer ett sådant bindande avtal:

Du
ska nu tro på en människolik personlig skapare av universum.

Denne
Skapare har skapat människan och dessutom sin egen son. Nota bene; bara en son— och inga döttrar! Denne son
föddes bara en gång för tvåtusen år
sedan av en kvinna som var oskuld, trots att sonen hade många halvbröder. Sonen
blev torterad och sedan dog han. Skaparen hade också skapat en särskild värld
för alla som dött före sonens vistelse i vår värld. Efter sin död besökte sonen
denna andra värld, som då torde bestått av minst 50 gånger så många döda som med
sonen samtidigt levande personer. Dessa döda var inte lika viktiga utan fick
endast ett tredagarsbesök. Dessa hade han ju heller inte dömt medan han levde
på jorden. Sonen intar numera främsta platsen i en värld ovanför våran. Där lär
han sig att döma människor och när han är fullärd kommer han tillbaka för att
straffa oss.

Detta
är inte allt: Skaparen och hans son har bara en kyrka. Du ska nu gå med där och då får du förlåtelse för allt
dumt du gjort. Dessutom kommer du att få leva jämt och slippa bli straffad när
sonen kommer tillbaka.

Jag
accepterar villkoren  Jag accepterar inte villkoren

Texten ovan är kontentan av
den apostoliska trosbekännelsen vi har i Svenska Kyrkan. Själv har jag inte accepterat villkoren och
är inte med i Svenska Kyrkan. Exempelvis vill jag inte få syndernas förlåtelse
hux flux utan att själv ha utvecklat en personlig förmåga till bearbetning av
mina eventuella synder.

Det grekiska ordet
Kristus—”den till Konung smorde” användes av judarna tvåhundra år före kristus.
Den första vågen ”kristna” var de judar som i kampen mot de hellenistiska
Seleukiderna sökte en Kristus—en egen judisk prästkonung, helst av Davids stam.
År 168 fvt hade Antiochus IV Epifanes förbjudit utövandet av judisk religion
och ersatt Jahve-altaret med ett Zeus-altare. Då sände Jahve Judas Maccabaeus
som bekämpade Antiochus med bravur och grundade de depraverade Hasmonéernas
dynasti i Jerusalem.

Den romerske generalen
Pompejus erövrar Jerusalem 63 fvt och den andra kristna vågen uppkommer med nya
politiskt utsedda kristusar. Det är en tid av politisk splittring och lönnmord
bland de olika judiska partierna. Romarna erövrar och ödelägger Jerusalem ånyo
70 evt. Då börjar den tredje kristna vågen där bl.a. den stoiska Esséer-Ordens
skrifter om Jesus ben Pandira (106-79 fvt) redigeras om för att anklaga det
judiska prästerskapet för nederlaget. Fariséerna hade samarbetat med romarna,
vilket ledde fram till den judiska diasporan. När den siste motståndsmannen
Simon bar Kochba dödas 135 evt avslutas denna tredje kristna våg.

Vi befinner oss idag i den
fjärde vågen av kristna. Det handlar fortfarande om en judisk prästkonung av
Davids släkt som ska komma tillbaka och skapa fred på jorden, eftersom dessa
kristna inte tror att mänskligheten kan ordna det själva. Amerikanska kristna
har redan bidragit med pengar till det nya Templets återuppbyggnad i Jerusalem.

Själv uppskattar jag de grekisk-ortodoxa
lärda kristna som var nyplatoniker och ville utveckla sig själva. De ville inte
befinna sig i övriga kloster som var en sinekur för homosexuella; eller kloster
där familjer placerat sina förståndshandikappade som munkar mot en rimlig ersättning;
eller kloster som var tillflyktsort för kriminella som fått syndernas
förlåtelse. De ville inte höra på den gallimatias som disputerades av dessa ”heliga”
män, utan betonade Kristus Akataleptos (den ofattbare Kristus). I och med att
Kristus ändå inte gick att begripa, så behövde ingen överhuvudtaget diskutera
hans sanna natur. Med andra ord skulle munkarna sluta upp med sitt käbbel och i
stället diskutera väsentligheter som Pythagoras och Platon, Vetenskap och
Medicin.

I det för bildningsändamålet
omgjorda Akataleptosklostret i Konstantinopel undervisade George Akropolites
(1217-1282). Hans elev var Patriarken av
Konstantinopel George av Cypern (patriark 1283-1289), men undervisningen var
helt hemlig eftersom George inte vågade skriva ner något i fruktan för att bli
lönnmördad av fanatiker. Detta var personer som studerade sig fram till en egen
trosuppfattning.

Jag anser att man såsom dessa
kristna greker borde ha kommit fram till en egen personlig trosuppfattning för
att vara trovärdigJ. Jag har filat lite på Kristus Akataleptos- begreppet
och kommit fram till min egen trosbekännelse. Den är som följer:

Jag
tror på Kristus Akataleptos; du ofattbara kraft som verkar i Kosmos, som
manifesterar sig i oss människor som sanning och ljus och får oss att utvecklas
i dina tre aspekter av Styrka, Skönhet och Visdom. Du är det som lär oss älska
och är det ursprungligt manliga för kvinnan och det ursprungligt kvinnliga för
mannen. Du vägleder våra själar mot något större än oss själva så att vi blir
mer än vad vi trodde oss vara. Du är den som frälser oss från prästers enfald
och världsmakters självsvåld.

Du
inviger oss i vad långsiktigt rätt är på bekostnad av vår kortsiktiga
otålighet. Du förlöser vår Skam till gemenskap. Du förlöser vår Skuld till
självinsikt. Du gör oss till din like när någon vi möter behöver vår hjälp.

OBS! Denna trosbekännelse är som Linux. Detta är inget bindande
avtal och du kan byta ut det mot något annat närhelst dig lyster.



Hellasmyten och mardrömsgrekland

Omvärldsanalys Posted on Sat, October 01, 2011 21:21:50

Det grekiska ordet Europa (den med rundat ansikte)
är ett smeknamn på fruktbarhetsgudinnan Demeter i sin roll som mångudinna. Hon
framställs också som en kossa som har lämnat efter sig en mjölkaktig gata av
stjärnor på himlen (galaktos). Hon blir bortrövad av Zeus i form av den vita
urtjuren som skapat världen. Europa är ibland avbildad med ett ymnighetshorn, där
fruktbarheten är så stark att dess alstringskraft aldrig tar slut. På gamla
framställningar av Moder Svea har hon tillskansat sig detta
fruktbarhetsinstrument trots att den svenska historien har kännetecknats av
knappheten och nöden, snarare än ymnigheten.
Den hellenska stadsstaten Attika blev tidigt en symbol för demokrati, välfärd
och en fungerande handelsnation med en fri marknad (slavmarknaden inkluderad).
Att försvara Grekland blev analogt med en kamp för frihet och demokrati—en bild
som förstärktes av Lord Byron död i Missolonghi 1824.
I verkligheten kunde inte de hellenska stadsstaterna samsas. Krig och blodbad
hörde till dagordningen. Demokratin var en chimär där simoni och nepotism var
statsmaskineriets smörjmedel. Man var tvungen att samla de olika staternas
penningmedel i en sorts centralbank i Delfi, under Apollonprästernas överinseende,
för att ingen skulle ha råd att bekriga någon annan. Ur de komplicerade
handelsavtal man skrev ned för att lura varandra, utvecklades en språklig
rikedom som gjorde att Hellas också är historiens kanske mest väldokumenterade
land. Detta även i bysantinsk tid fram till Konstantinopels fall 1453. Sedan
infaller det osmanska mörkret där turkarna befolkar Balkan och grekerna flyr
upp i de Makedonska bergen. De gamla hellenerna bor i dagens Makedonien, medan
grekerna genetiskt sett är ett turkfolk.
”Vi greker är rika, men Grekland är fattigt. Ni svenskar är fattiga, men
Sverige är rikt. Ni betalar för mycket skatt”, säger en Grek till mig. Om det
är sant så är Grekland en asiatisk ekonomi där korruption och mutor är lika
självklart idag, som det alltid har varit i detta land. Tillhör då verkligen
Grekland Europa i sin mentalitet? Det budgetunderlag man ansökte sitt
medlemskap i EU på var medvetet friserade siffror, vilket många varnande röster
också påpekade. Men Hellasmyten var för stark. Man ville till varje pris ha med
detta Grekland som en symbol för Europa, Demokrati och historisk storhet.
Viljan att denna myt skulle vara sann tog över det omdömesgilla förnuftet.
Många svenskar resonerar kanske ”att har man tagit Fan i båten så får man ro
honom iland”. Inte Nordeas finske ordförande Nalle Wahlroos, som anser att
biståndet till Grekland är som att kasta in pengar i ett stort svart hål.
Det bör här tydliggöras att ingen marknad kan fungera med alltför stor
korruption och kriminalitet. Det är varken statskassor eller banker som bör
stöttas utan välfungerande marknader. En dåligt fungerande marknad går inte att
ha som samarbetspartner och Grekland måste sättas i ”Karantän”, tills landet
fått bukt med sin nedärvda mutkultur. Detta är inte EU:s ansvar. Att det nu
blivit som det blivit beror på att EU styrs av dåligt utbildade politiker som
styrs av sentimentalitet i stället för kunskap om den fria marknadens svåra
villkor. För tio år sedan gjordes en undersökning om europeiska regeringars
utbildningsnivå. Greklands regering låg i botten med nästan inga akademiker
överhuvudtaget. Näst sämst var dåvarande svenska regeringen under Göran
Persson, med nära nog lika dålig nivå på sina ministrar. Bäst i världen var
Taiwan där de flesta i regeringen hade disputerat. Vi kan nog skatta oss
lyckliga att vi med en lätt högervind undsluppit en greklandisering i Sverige.
Skillnaden mellan en oansvarig och en outbildad politiker är inte alltid så
stor—det blir fel i alla fall.
Om nu Grekland inställer sina räntebetalningar och är statsbankrutt, då drar
det med sig flera riskbenägna europeiska banker med stora positioner av
grekiska statspapper. Dessa banker är då sig själva till tukt och androm till
varnagel—som det hette på medeltiden.
I Sverige har vi en mångsekelgammal solidarisk tradition som uttrycks i
Runebergs dikt om bonden Paavo. ”Den blott tål att prövas, som en nödställd
nästa ej förskjuter. Blanda du till hälften bark i brödet, ty förfrusen står
vår grannes åker!” Det är detta som de nordiska hushållen nu gör för Grekland
och kanske snart alla PIIGS-länderna, trots att dessa länder har tre skördar om
året och de nordiska länderna har svårare att producera baslivsmedel. De
nordeuropeiska länderna kommer att vara den finansiella historiens hjältar. Men
som man också sa på medeltiden—till vad gagn och båtnad?



Risken med kontraituitivt ledaskap

Ledarskap Posted on Sat, October 01, 2011 12:02:13

Flera av Sveriges styrande makthavare har varit anstrukna av astrologi och teckentydning.

Den 24 maj 1567 har Erik XIV satt ett kryss i sina efemerider, för att slå till mot sina fiender. Det är planettabellerna som vägleder honom i de val han gör. Han är paranoidt rädd för ”Sturarna” och deras anhang. Han dödar några av dessa, men får sedan en sådan ruelse att han vänder sin ilska mot sin hovastrolog Dionysius Beurraeus och dödar honom också. Sturemorden är en stor skamfläck i svensk historia.

Den 6 juni 1654 har Drottning Kristina med hjälp av Astrologi funnit den rätta dagen att abdikera. Hon har blivit lurad av två jesuitiska astrologer Paolo Casati och Francesco Malines att konvertera till katolicismen. Snart nog inser hon att hon blivit förledd och förrådd. Hon låter avrätta sin Överhovstallmästare Rinaldo Monaldesco. Monaldescomordet är ett mörkt kapitel i den svenska historien.

Den 20 juni 1810 skrider Karl XIII som själv är Astrolog till verket. Han är paranoidt rädd för ”Gustavianerna” och deras anhang. Han låter klä upp ett antal lakejer, bl.a. från Prinsessan Sofia Albertinas hovstat, till matroser och låter dem först uppvigla folket mot Axel von Fersen, innan de misshandlar honom till döds. Detta sker under beskydd av generalmajor Silfversparres soldater. I utredningen efteråt säger Silfversparre att han fått muntliga order av Karl XIII som han inte kan yppa. Fersenska mordet är en skamfläck i den svenska historien.

Den 8 maj 1941 sitter Per Albin Hansson på sitt tjänsterum och försöker utvärdera framtiden med hjälp av horoskop. Han skrev samma dag i sin dagbok ”Mars ingår i Fiskarnas tecken. 16 maj – militära krisen börjar. 21 maj Solen i Tvillingarna – krisen ökar i styrka. 26 maj. Nymåne krigsfara, kungen anbefaller försvarsåtgärder, sannolikt kommer luftskyddstillstånd att införas. 2 juni högsta beredskapstillstånd. 9 juni. Fullmåne – offensiven når maximum, därefter avtar efter hand krigsfaran för Sverige”. Per Albin är Paranoidt rädd för kommunisterna och utlämnar därför tusentals balter till att bli mördade av Sovjetstaten. De sista skickas till sin avrättning i januari 1946. Ett halvår senare är Per Albin själv död. Baltutlämningen är kanske den största skamfläcken i modern svensk historia.
Vi ser här exempel på fyra personer som har satts i maktpositioner de inte behärskar. De har låg tilltro till sin egen förmåga att hantera konflikter och söker därför förlägga beslutsprocesser utanför sig själva. Desperat söker de förlita sig på planetkonstellationer, omen, teckentydning och dubiösa rådgivare. I det paranoida ligger också bristen på jagstyrka att kunna realitets-bedöma information, utan den inre föreställningsvärlden tar över alltmer efterhand. Sådana urusla ledare har haft fritt spelrum i Sverige.
En mogen ledare bör kunna ha en tillit till intuitionen, vilken baseras på kontentan av de samlade erfarenheter man har gjort i sitt liv. Det vi ser i de ovan nämnda fallen är kontraintuitivt agerande, där man desperat försöker lappa ihop en imploderande omvärld med symboler för trygghet. Kanske har det allomfamnande himlavalvet fått ersätta frånvaron av en trygg Moder i alla dessa fall.
Den typ av intuition som avses är inte att jämställa med ”street-smartness”, utan har att göra med en tro på sin förmåga till det som författaren Horace Walpole kallar för ”Serendipity”. En del personer lyckas att med ovanliga abrovinker och skicklighet vända slumpens nycker till sin egen fördel, så att det uppfattas som Fortunas lyckokast. Julius Caesar uttryckte följande till en skeppare som inte ville föra honom över Adriatiska havet i storm; ”Caesarem vehis Caesarisque fortunam”; (Caesar för du ombord och därmed även Caesars lycka). Caesar hade en fullkomlig tilltro till sin intuition och därmed förmågan att lösa problem. Han var ju också sin egen lyckas smed.
Ett bra exempel på hur serendipitet uppkommer är kanske Napoleon, som var en skicklig överlevare. Han blev tidigt mobbad på militärskolan i Brienne för att han var en liten kortvuxen korsikan som inte kunde tala ren franska. I stället för att bli kränkt så tog han skiten och härbärgerade smärtan utan att tränga bort den. Han kunde ha blivit ett offer för all denna pennalism, men han hade haft en mamma som trott på honom i alla lägen och han hade en förvissning om sin egen förmåga. Napoleon hade en ledares förmåga att trassla sig ur de flesta kinkiga situationer, utom militär övermakt.
Om du på jobbet förnimmer en kränkthet hos din chef, så kan det just vara en person som vet med sig att han är ovärdig den uppgift han har, eller den position han besitter. En bra ledare kan alltså gå in i sin smärta och använda sig av informationen i denna till att hantera konflikter, i stället för att agera ut den i en försvarsposition. Denna förmåga till ”Containing” är också förutsättningen för att kunna bli Psykoterapeut. Därmed uppvisar en god ledare också ett serent och värdigt lugn. Han behöver inte försvara sig för han vet att den smärta han själv kan känna också är var mans egendom. Den öppenhet man har i livets olyckor gör att man kan tillgodogöra sig erfarenheten bättre och sedan använda sig av den framöver. Av skadan blir man vis och det är just denna visdom som formar en Ledare. Detta leder fram till serendipiteten—ett honnörsord för en bra Ledare.



Yoga–Kungsvägen till självkännedom

Framtidsperspektiv Posted on Mon, September 26, 2011 10:24:10

Den enda världsreligion som kommer att överleva
framtida omvälvningar är märkligt nog också den enda som inte har
missionstanken att omvända eller förinta de otrogna. Buddhismen inser att
människor inte behöver bli konvertiter, eftersom den är baserad på en grundad
psykologisk förståelse för människans villkor. Varför är så många av mina
psykoterapeutkollegor buddhister? Kanske har det att göra med Buddha själv, som
var en framstående Psykolog. Han var först skolad av yogaläraren Arada Kalama, där
han upplevde ”Intigheten” i sitt sinne. Sedan gick han i lära hos den
framstående Yogin Udraka Ramaputra och uppnådde ett tillstånd av ”varken
intighet eller icke-intighet”. Efter att själv ha gått vidare med kroppslig
förnekelse och insett det misslyckade med detta, började han undervisa om
Nirvana; i.e. utsläckandet av alla projektioner i psyket. Detta var egentligen
inget nytt. Målet inom Yogaskolan har alltid besktivits som ”Chittavrittinirodha”; i.e.upphörandet
av alla störningar i medvetandet. Man brukar för enkelhetens skull tala om ”Sinnets
klarhet”.
Buddha hade nu förmågan att föra ut denna yogafilosofi på ett enkelt sätt till
de kastlösa, som genast anammade det hela som sin egen religion. Efter som det
fanns fler kastlösa än hinduer så uppstod en religion av denna Yoga. De
kastlösa hade i och med detta fått rättigheter och en tro på frälsning, som de
var beredda att kämpa och dö för. Kung Asoka från Mauryadynastin insåg att
detta kunde användas för hans personliga makt och buddhisterna blev hans
soldater för att erövra hela Indien. Historien är märkligt lik hur Kejsar
Konstantin kunde erövra hela romarriket med hjälp av obetalda trupper genom att
lura i dem att det egentligen var ett religionskrig för kristendomen. Det är
svårt att tro att de första buddhisterna verkligen hade uppnått någon sinnets
klarhet. Ett uttryck för detta torde vara att man inte låter sig användas eller
utnyttjas på något sätt.
Frigörelse tolkas i västerlandet i termer av Revolution eller Emancipation,
medan bland yogagrupper talar man om ”Jivan mukti” (själens frigörelse) eller ”Moksa”
(Frihet). Det finns ingen revolution som inte har lett till att en elit
förtrycker det stora flertalet. Emancipation är viktig, men gäller enbart för
en liten grupp. Den största globala förändring som skulle kunna åstadkommas är
om flertalet människor uppnådde klarhet i sina sinnen. Att på ett insiktsfullt
sätt tänka självständigt och inte låta sig luras av lobbyister, populister,
röstfiskare och rena rama bedragare. Personer med lågheter på sina agendor får
näring genom att de faktiskt lyckas i sina företaganden.
Denna globala insiktfullhet uppnås inte att mänskligheten psykoteraperar
varandra, men skulle kunna uppnås med Yogaträning. Tyvärr är många av dagens
yogisar, även de i Rishikesh, urusla psykologer. Däremot borde fler
paramedicinare och lärare utveckla en förståelse för yogans möjligheter att
neutralisera även tidigt uppkomna störningar och ångesttillstånd. Jag började
med yoga när jag var 15 år och brukade skämta om att jag ville bli yogaminister
när jag blev stor. Då var Yoga något konstigt, men redan nu börjar det komma in
på skolscheman. Visserligen mest i form av stretching-övningar och avslappning,
men förhoppningsvis kommer även den mycket tilltalande yogafilosofin kunna bli
allmängods inom en snar framtid.



Fabianismens dårskap

Omvärldsanalys Posted on Sun, September 25, 2011 16:14:40

Den engelska socialdemokratins främsta tankesmedja
har varit ”The Fabian Society” som grundades 1884, fem år innan det svenska
socialdemokratiska partiet. Namnet syftar på att man liksom den romerske fältherren
Fabius Maximus Cunctator gjorde mot Hannibal, skulle föra ett gerillakrig mot den
etablerade makten i stället för en konfrontativ revolution. Strejker, flygblad
och obstruktion samt övertagande av media och kulturliv stod på programmet. Författaren
George Bernhard Shaw formulerade i sin ”Pygmalion”(1912) tanken att en kvinna
från slummen (Eliza Doolittle) på sex månader skulle kunna omskolas (av
Professor Higgins) till att bli en societetslady av rang. Dramat har också
filmatiserats med titeln ”My Fair Lady”. Tanken på snabb klassvandring är
sympatisk, men helt orealistisk. En motsatt uppfattning har Luigi
Cavalli-Sforza (2000) som menar att kulturmönster kan ta upp till 1000 år att
bryta. Den kulturöverföring (Cultural Transmission) som statiska samhällen och
subkulturer bevarar är också en förutsättning för dessa gruppers existens och
överlevnad. Subkulturen kan vara baserad på övergrepp, omskärelse, hedersmord,
skändning och förödmjukelse av kvinnor och barn, men är ändå själva kärnan i
gruppens identitet. Fabianerna tänker sig att det goda kommer att utvecklas i
en person när den kommer till ett gott sammanhang. Hos dem finns myten om
maskrosbarnet som lyckas gå från slummen till samhällets topp genom kamp och
revolutionär glöd. Det är en politisk saga jämförbar med Askungen eller
Askepjäsken. Spädbarnsforskaren Alan Sroufe (1999) har kunnat visa att denna
saga inte stämmer. Enbart barn som fått en god anknytning med en närvarande anhörig
de första 18 månaderna av sitt liv, har förmåga att etablera en sådan
jagstyrka. Barn från fattiga miljöer som lyckades i samhället hade alla haft en
känslomässigt mogen mamma, mormor eller ibland pappa, som fanns till för det.
18 månader är här en magisk gräns då talet börjar utvecklas och barnet kan
bemästra sin omvärld på ett annat sätt än tidigare.
Hur går det då för barn som adopterats till Sverige? Hur går det för barn vars
mödrar sålts till sina män och som hatar både barnens pappa och sina barn? Hur
går det för barn i storfamiljer där ingen orkar med dem eller ser dem?
Prognosen är inte god och det här är en tickande bomb då dessa barn växer upp
med svåra anknytningstrauman. Det går inte att i efterhand ge dessa barn omsorg
och kärlek. De kräver en djupgående psykoterapi. När jag arbetade som
Psykoterapeut med mördare på Karsudden, där över hälften hade utländskt påbrå,
räknade jag med att det krävdes minst 10 år av hypnoterapi att reparera en
förlorad barndom och få dessa mördare välfungerande igen. Hypnosen är
framgångsrik eftersom den kan återskapa anknytningsprocessen. Samtalsterapi
fungerar inte alls. Hur många av våra asylsökande familjer har krigstrauman
eller hedersrelaterat våld, som gett dem anknytningstrauman? Svaret är: Åtskilliga!
Vad kan vi göra? Det första som ska till är en revidering av den osannolikt
naiva Fabianism som även präglat vår egen socialdemokrati. Vi måste få en
ordentlig förståelse för problemet. En förståelse som bygger på psykologisk
kunskap och empatiskt inkännande i stället för önsketänkande. Detta vore i alla
fall en början.



Next »